Småstadsgata

Småstadsgatan är cirka 15 meter bred vilket rymmer ett körfält i vardera riktning samt gångbanor på båda sidorna. Småstadsgator är vanligt förekommande i våra svenska städer. Hastighetsbegränsningen är ofta 50 km/h men visionen enligt TRAST (”Trafik för en attraktiv stad”) är att minska den till 30 km/h. Det skulle innebära att man kunde minska körfältens bredd något för att göra mer plats för gående och möblering på gångbanorna. Längs stadsgatan finns ofta plats för parkering utmed gatan.

 Läs mer om TRAST och andra goda exempel på Exempelbanken.

Urban Utveckling arbetar med den sociala dimensionen av samhällsplanering. Det handlar om att främja en stadsmiljö där alla invånare har likvärdiga förutsättningar att erhålla en bostad, i en trygg och tillgänglig boendemiljö som möjliggör möten mellan människor och olika verksamheter. Det handlar likväl om att främja en social miljö som skapar likvärdiga förutsättningar för delaktighet och inflytande.

Ibland behöver våra uppdragsgivare hjälp med specifika delar som att förbättra tillgängligheten eller tryggheten i bostadshus och områden. Ibland handlar det om att skapa forum för dialog mellan individer eller aktörer. Det kan handla om delar av en planprocess eller bostadsutvecklingsprojekt där invånares delaktighet premieras, demokratiutveckling, delaktighet eller integration. Vi kan anlitas som en extern resurs i olika projekt eller som ett processtöd i utveckling av koncept. Sociala konsekvensanalyser eller Barnkonsekvensanalyser är också delar vi gärna hjälper till med. Men helst tar vi ett helhetsgrepp om den sociala dimensionen och ser till att projektet blir socialt hållbart.

Social hållbarhet, definition

Social hållbarhet kan upplevas som svårt att definiera och det finns inte heller någon allmän definition av begreppet. Den sociala hållbarheten handlar dock om att skapa ett samhälle där alla individer får sina rättigheter respekterade. Oavsett behov och förutsättningar ska alla ges lika möjlighet till en livsmiljö där de kan utvecklas, tillgodogöra sig kunskap och ha förutsättningar för en god hälsa. En väl planerad stadsstruktur måste därför ta hänsyn till alla människors behov och rörelsemönster. För att nå dit behöver man arbeta med integration, trygghet, tillgänglighet, jämställdhet, folkhälsa, livskvalitet, kultur, mångfald med mera.

Begreppet social hållbarhet har, precis som samhället, förändrats över tid och hänger ihop med existerande värderingar, uppfattningar och normer. Trygghet vid planering i stadsmiljön var exempelvis inget man diskuterade i lika stor utsträckning för 20-30 år sedan.

Kommuner, landsting och regioner ansvarar för att arbeta trygghetsfrämjande och tillitshöjande samt skapa förutsättningar för ett bra vardagsliv för alla. Mötesplatser som exempelvis gator, torg och parker ska vara inbjudande och främja sociala möten mellan människor. De ska hålla god livskvalitet och vara funktionella, trygga, tillgängliga och estetiskt tilltalande.

Boverket lyfter fem intressanta teman som är avgörande för en socialt hållbar stadsutveckling, nämligen inflytande, identitet, variation, samband och en helhetssyn på staden. Dessa ska i huvudsak utveckla staden så att integration främjas. När det gäller inflytande syftar man på vikten av att utgå från de boendes perspektiv. De som bor och verkar på platsen har värdefull kunskap om vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i ett område. Att samla in boendes synpunkter kan ta tid men det har man många gånger igen i ett senare skede, eftersom besluten är väl förankrade. Vad gäller temat identitet, så handlar det om att stärka ett områdes kollektiva självkänsla och höja platsens status i andras ögon. Det görs bland annat genom att lyfta områdets historiska arv och lokala särart. Temat variation bygger på idén om en blandad stad med enkel och nära tillgång till service, verksamheter, kultur, idrott, utbildning och bostäder. Målet är att skapa en levande och trygg miljö, med människor i rörelse större delen av dygnet. Temat samband handlar om att genom fysisk planering förstärka sambanden mellan stadens olika delar, vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för en socialt sammanhållen stad. Det femte och sista temat är helhetssynen på staden, som utgår ifrån förståelsen att förändringar i en stadsdel kan ha inverkan på en annan del av staden.

Källa: Boverket 

Läs mer om social hållbarhet i Boverkets rapport Socialt hållbar stadsutveckling, på SKL:s hemsida och på Länsstyrelsernas hemsidor.

Läs mer om hur vi arbetar med Social hållbarhet och den sociala dimensionen i samhällsplanering.

Social housing

Bostadsform som uttryckligen riktar sig mot resurssvaga grupper i samhället, som annars inte skulle ha möjlighet att delta på bostadsmarknaden. Ofta finns villkor på en övre inkomstgräns för hyresgäster som bor i någon form av "social housing". Förekommer inte i Sverige.

Källa: Holt-Jensen, Arild.,  Geography: history and concepts : a student's guide, 4th ed., SAGE, Los Angeles, 2009

Social livsmiljö

Den sociala livsmiljön beskriver hur vår miljö fungerar utifrån sociala frågor som livssituation, offentlig och kommersiell service, kultur, religion, rekreation, segregation, genus, tillgänglighet, barn och äldre. Den sociala livsmiljön kan påverkas av flera omvärldsfaktorer och dessa faktorer brukar prövas i kommunens planprocesser för att säkerställa att den sociala livsmiljön inte påverkas negativt.

Socialt rum

Område inom vilket ett antal människor rör sig och interagerar. Se aktivitetsrum.

Källa: Olsson, K., Vilhelmson, B. 1997. Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur. 

Vad gör Urban Utveckling?

Urban Utveckling analyserar, utreder och utvärderar för att ge kommuner, fastighetsägare, exploatörer och byggföretag underlag och processtöd i samband med nybyggnad eller utveckling av befintliga miljöer.

Urban Utveckling har nischkunskap och redskap för att ge våra kunder välgrundade beslutsunderlag inför planering av den alltmer avgörande dimensionen som handlar om hur människor interagerar med sin miljö - faktorer som får allt större betydelse inför beslut om investeringar i byggnader och den fysiska miljön.

Självklart skräddarsys arbetet utifrån varje situation och uppdragsgivares behov, ring eller maila oss för att höra hur vi kan bidra i ert arbete.

Tel: 08 - 35 43 45, mail: info@urbanutveckling.se

BID-inspirerad samverkan

Vi har en unik erfarenhet i att utveckla, bygga upp och projektleda arbetet i BID-inspirerade fastighetsägarföreningar

 

Läs mer

Föreläsningar

Vill du boka en föreläsning? Vi delar gärna med oss av den kunskap vi byggt under åren.

Läs mer

Utveckling av utemiljöer

Urban Utveckling har en lång erfarenhet av att ta fram kunskap och förståelse för hur livsmiljön fungerar

 

Läs mer

Trygghet & brott

Urban Utveckling har lång erfarenhet av det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet i bostadsområden.

Läs mer

Projektledning och processtöd

 Vi erbjuder projektledningstjänster till kommuner, fastighetsägare och fastighetsägarföreningar

Läs mer

Tillgänglighet & äldres boende

 Vi utvecklar tillgängligheten i den fysiska miljön genom tillgänglighetsinventeringar, analyser och åtgärdsförslag.

Läs mer

Medborgardialog

 Vi arbetar med boendedialog och medborgardialog, kunskapen finns hos invånarna i området.

Läs mer

Analyser och kartläggning av segregation

 Vi gör analyser och ger förslag för en socialt hållbar utveckling av kommuner, platser och stadsdelar.

Läs mer