Urban Utveckling arbetar med den sociala dimensionen av samhällsplanering. Det handlar om att främja en stadsmiljö där alla invånare har likvärdiga förutsättningar att erhålla en bostad, i en trygg och tillgänglig boendemiljö som möjliggör möten mellan människor och olika verksamheter. Det handlar likväl om att främja en social miljö som skapar likvärdiga förutsättningar för delaktighet och inflytande.

Ibland behöver våra uppdragsgivare hjälp med specifika delar som att förbättra tillgängligheten eller tryggheten i bostadshus och områden. Ibland handlar det om att skapa forum för dialog mellan individer eller aktörer. Det kan handla om delar av en planprocess eller bostadsutvecklingsprojekt där invånares delaktighet premieras, demokratiutveckling, delaktighet eller integration. Vi kan anlitas som en extern resurs i olika projekt eller som ett processtöd i utveckling av koncept. Sociala konsekvensanalyser eller Barnkonsekvensanalyser är också delar vi gärna hjälper till med. Men helst tar vi ett helhetsgrepp om den sociala dimensionen och ser till att projektet blir socialt hållbart.

Social hållbarhet, definition

Social hållbarhet kan upplevas som svårt att definiera och det finns inte heller någon allmän definition av begreppet. Den sociala hållbarheten handlar dock om att skapa ett samhälle där alla individer får sina rättigheter respekterade. Oavsett behov och förutsättningar ska alla ges lika möjlighet till en livsmiljö där de kan utvecklas, tillgodogöra sig kunskap och ha förutsättningar för en god hälsa. En väl planerad stadsstruktur måste därför ta hänsyn till alla människors behov och rörelsemönster. För att nå dit behöver man arbeta med integration, trygghet, tillgänglighet, jämställdhet, folkhälsa, livskvalitet, kultur, mångfald med mera.

Begreppet social hållbarhet har, precis som samhället, förändrats över tid och hänger ihop med existerande värderingar, uppfattningar och normer. Trygghet vid planering i stadsmiljön var exempelvis inget man diskuterade i lika stor utsträckning för 20-30 år sedan.

Kommuner, landsting och regioner ansvarar för att arbeta trygghetsfrämjande och tillitshöjande samt skapa förutsättningar för ett bra vardagsliv för alla. Mötesplatser som exempelvis gator, torg och parker ska vara inbjudande och främja sociala möten mellan människor. De ska hålla god livskvalitet och vara funktionella, trygga, tillgängliga och estetiskt tilltalande.

Boverket lyfter fem intressanta teman som är avgörande för en socialt hållbar stadsutveckling, nämligen inflytande, identitet, variation, samband och en helhetssyn på staden. Dessa ska i huvudsak utveckla staden så att integration främjas. När det gäller inflytande syftar man på vikten av att utgå från de boendes perspektiv. De som bor och verkar på platsen har värdefull kunskap om vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i ett område. Att samla in boendes synpunkter kan ta tid men det har man många gånger igen i ett senare skede, eftersom besluten är väl förankrade. Vad gäller temat identitet, så handlar det om att stärka ett områdes kollektiva självkänsla och höja platsens status i andras ögon. Det görs bland annat genom att lyfta områdets historiska arv och lokala särart. Temat variation bygger på idén om en blandad stad med enkel och nära tillgång till service, verksamheter, kultur, idrott, utbildning och bostäder. Målet är att skapa en levande och trygg miljö, med människor i rörelse större delen av dygnet. Temat samband handlar om att genom fysisk planering förstärka sambanden mellan stadens olika delar, vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för en socialt sammanhållen stad. Det femte och sista temat är helhetssynen på staden, som utgår ifrån förståelsen att förändringar i en stadsdel kan ha inverkan på en annan del av staden.

Läs mer om social hållbarhet i Boverkets rapport Socialt hållbar stadsutveckling, på SKL:s hemsida och på Länsstyrelsernas hemsidor.

Läs mer om hur vi arbetar med Social hållbarhet och den sociala dimensionen i samhällsplanering.