Planarkitekt

Planarkitekten arbetar med att göra planer, ofta på kommuner med detaljplaner och översiktsplaner. En planarkitekt kan ha varierande utbildning men har alltid god kännedom om fysisk planering.

 

Planering

Medvetna förberedelser att nå önskade mål med olika medel. Det kan röra sig om juridiska, informativa eller ekonomiska.

Källa: Olsson, K., Vilhelmson, B. 1997. Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur. 

Planeringsunderlag

I ett tidigt skede i planeringen tas ofta planeringsunderlag av olika slag fram. Med hjälp av tidiga utredningar och analyser sammanställs viktigt information, ofta i form av en rapport, som berör det framtida projektet eller processen. Planeringsunderlag finns i vissa fall tillgängligt i digital form på respektive företags eller kommuns hemsida.

Planeringsunderlag innehåller information om en plats, en funktion eller ett fenomen. De beskriver, förklarar och ökar förståelsen för det som är i fokus för utredningen. Möjligheter, utmaningar, kvalitéer och brister pekas ut och ofta ges förslag till åtgärder för att stärka det som är bra eller motverka det som är dåligt.

Planeringsunderlaget bidrar med kunskap som lägger grunden till den fortsatta planläggningen och innebär ofta att processen fortsätter smidigare. Planeringsunderlag kan lägga fokus på att fristående undersöka fysiska, ekonomiska, sociala eller ekologiska förutsättningar på platsen. Det kan också sträva efter att integrera alla aspekter för att i ett tidigt skede arbeta mot en långsiktigt hållbar lösning.

Kommuner använder exempelvis planeringsunderlag i sitt arbete med översiktsplanen, fördjupade översiktsplaner och miljökonsekvensbeskrivningar.

Beroende på projektets eller processens inriktning varierar planeringsunderlagen i både storlek och innehåll. Exempel på några typer av planeringsunderlag är inventeringar, förstudier, platsanalyser, områdesanalyser, ortsanalyser, kulturmiljöanalyser, riskanalyser, SWOT-analyser, nulägebeskrivningar och barnkonsekvensanalyser.

Planimeter

Instrument med vilket man kan mäta arealen av en oregelbunden yta på en karta.

Källa: Olsson, K., Vilhelmson, B. 1997. Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur. 

Planprocessen

I Sverige finns ett kommunalt planmonopol som innebär att kommunerna beslutar hur deras mark och vatten ska nyttjas och exploateras. Planprocessen är en del av det kommunala planmonopolet och regleras i Plan- och bygglagen (PBL). Syftet med planprocessen är att pröva om en föreslagen markanvändning är lämplig och såväl allmänna som enskilda intressen ska beaktas.

  

Normalt och enkelt planförfarande

Planprocessen kan utföras med antingen normalt eller enkelt planförfarande. Normalt planförfarande används om förslaget berör allmänna intressen. Enkelt planförfarande går snabbare och används om förslaget anses vara av begränsad betydelse, saknar ett brett allmänt intresse och följer översiktsplanen. Tiden för en planprocess varierar, men för ett normalt planförfarande är det normalt drygt ett år. För enkelt planförfarande kan processen vara klar på ett halvår.

1. Planstart/Utredning

Planprocessen startar ofta med att markägare eller byggföretag kontaktar kommunen när ett byggprojekt kräver en ändring i detaljplanen eller en ny detaljplan. Kommunen kan även själv komma med idén. Därefter startar ett samarbete mellan kommun, byggherre och ofta även konsulter för att ta fram planeringsunderlag. Ofta genomför kommunen en förstudie för att undersöka om förslaget är tänkbart. Kommunen gör en bedömning om förslaget kräver normalt planförfarande eller om enkelt planförfarande är tillräckligt.

2. Program

Nästa steg är att ta fram ett program där målet med planen framförs. I det här skedet är inte alltid detaljerade lösningar klara. I programmet skrivs också vilka utgångspunkter/förutsättningar som finns för planen och hur den kan komma att påverka sin närmiljö. Programmet kan i ett tidigt skede redovisa alternativa förslag till planen. Vid enkelt planförfarande görs vanligtvis inget program. Efter att ansvarig nämnd har godkänt programmet genomförs ett programsamråd där allmänheten och berörda aktörer informeras om programmet. Efter samrådet skickas programmet på remiss där synpunkter kan lämnas skriftligt. Synpunkterna sammanställs sedan i en samrådsredogörelse. Programmet omarbetas med hjälp av synpunkterna till ett tydligt planförslag som innehåller plankarta, planbeskrivning, genomförandebeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. Ibland finns även kvalitets- och gestaltningsprogram med i planförslaget.

3. Plansamråd

I det här samrådsskedet presenteras ett första förslag till utformning av detaljplanen. Förslaget skickas till berörda fastighetsägare, föreningar, nämnder, förvaltningar, myndigheter och övriga aktörer som har ett intresse för förslaget. Samrådstiden är cirka 4 veckor. Handläggare på kommunen redovisar synpunkter och kommunens egen avvägning i en samrådsredogörelse. Redogörelsen skickas till kommunens nämnd som beslutar hur kommunen ska jobba vidare med planen. Eventuella slutgiltiga ändringar görs i förslaget och därefter skickas det tillbaka till ansvarig nämnd som beslutar om utställning. 

4. Utställning

Under utställningen som håller på i tre till fyra veckor ges en sista möjlighet att lämna synpunkter på planen. Under utställningstiden annonseras även planförslaget i tidningar. Om någon vill överklaga planen måste denne ha lämnat synpunkter på planen under utställningstiden.

5. Antagande - Laga kraft - Överklagande

Om det behövs kan mindre ändringar göras i planen efter utställningen. Annars skickas planen till nämnden för antagande. Ibland går den även vidare till kommunfullmäktige för antagande. Om inte planen överklagas vinner den laga kraft. Om planen överklagas prövar länsstyrelsen om den som lämnat överklagan har rätt att klaga. De undersöker också om planen har behandlats rätt. Länsstyrelsen tar därefter ett beslut som vinner laga kraft om ingen överklagar länsstyrelsens beslut till regeringen. Om regeringen behöver ta ett beslut vinner det beslutet laga kraft direkt.

Vad händer sen?

När planprocessen kommit så långt att detaljplanen vunnit laga kraft är den juridisk bindande. Fastigheter som överensstämmer med planen kan börja bildas. Därefter ansöks om bygglov. En plan ges även en genomförandetid som varierar från plan till plan. Efter att genomförandetiden har passerat kan kommunen åter börja upprättandet av en ny plan på platsen.

 

 

 

Vad gör Urban Utveckling?

Urban Utveckling är ett analysföretag som arbetar med områdesutveckling med tonvikt i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Urban Utveckling har genomfört över 100 uppdrag i socioekonomiskt utsatta bostadsområden åt kommuner, regioner, myndigheter, fastighetsbolag och organisationer. Urban Utvecklings konsulter utgörs av medarbetare med en bredd av akademiska bakgrunder inom bland annat samhällsplanering, statskunskap, sociologi och samhällsbyggnad. Urban Utveckling arbetar med den sociala dimensionen av hållbarhet och arbetar med både kvantitativa och kvalitativa metoder för att bistå sina uppdragsgivare med områdesanalyser och rekommendationer för insatser.

Självklart skräddarsys arbetet utifrån varje situation och uppdragsgivares behov, ring eller maila oss för att höra hur vi kan bidra i ert arbete.

Tel: 08 - 35 43 45, mail: info@urbanutveckling.se

BID-inspirerad samverkan

Vi har en unik erfarenhet i att utveckla, bygga upp och projektleda arbetet i BID-inspirerade fastighetsägarföreningar

 

Läs mer

Föreläsningar

Vill du boka en föreläsning? Vi delar gärna med oss av den kunskap vi byggt under åren.

Läs mer

Utveckling av utemiljöer

Urban Utveckling har en lång erfarenhet av att ta fram kunskap och förståelse för hur livsmiljön fungerar

 

Läs mer

Trygghet & brott

Urban Utveckling har lång erfarenhet av det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet i bostadsområden.

Läs mer

Projektledning och processtöd

 Vi erbjuder projektledningstjänster till kommuner, fastighetsägare och fastighetsägarföreningar

Läs mer

Tillgänglighet & äldres boende

 Vi utvecklar tillgängligheten i den fysiska miljön genom tillgänglighetsinventeringar, analyser och åtgärdsförslag.

Läs mer

Medborgardialog

 Vi arbetar med boendedialog och medborgardialog, kunskapen finns hos invånarna i området.

Läs mer

Analyser och kartläggning av segregation

 Vi gör analyser och ger förslag för en socialt hållbar utveckling av kommuner, platser och stadsdelar.

Läs mer