Gåtur

Gåtur är en metod som låter boende och/eller andra aktörer besöka utvalda platser med syftet att aktivt granska dem. Det ger också personerna en bra chans att berätta hur de upplever en plats i sin vardag eller i sin yrkesroll.

Gåturen planeras i förväg genom att en lämplig rutt med särskilda problemplatser markeras ut på karta och genom att frågor till deltagarna formuleras. Antalet deltagare kan varieras men generellt bör det inte vara mer än runt 10 personer och gåturen bör begränsas till cirka 1 h. Deltagarna behöver känna sig bekväma med att kunna berätta om sina upplevelser av de platser som besöks och om allt för många deltar kan det hämmas.

Gåturen ger detaljerade och individuella beskrivningar av hur en plats upplevs och används. Det materialet är värdefullt eftersom det bidrar med lokalkännedom om platsen och åtgärder kan sedan formas utifrån brukarnas perspektiv.

Geigermätare

Instrument som mäter radioaktiv strålning.

Källa: Olsson, K., Vilhelmson, B. 1997. Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Gemensamhetsanläggning

Gemensamhetsanläggningar är inrättningar som nyttjas av flera fastigheter, exempelvis; lekpark, infartsväg och parekeringsplats. För att bilda en gemensamhetsanläggning behöver beslutet gå genom en anläggningsförrättning och lantmäteriförrättning. I och med detta beslutas hur gemensamhetsanläggningen ska skötas och hur kostnaderna ska fördelas. Vid en sådan förrättning skapas beslut som skyddas även i framtiden och gäller även för kommande ägare. Vid ändringar krävs en omprövning av anläggningsförrättningen alternativt en omprövningsförrättning.

Exempel på gemensamhetsanläggningar är anläggningar där ett flertal fastigheter gått samman för att lösa något gemensamt, exempelvis en brygga vid en båtplats.

Det finns två olika former av skötsel av gemensamhetsanläggningar. Den första är en föreningsförvaltning där en samfällighet bildas med en tillsatt styrelse och där medlemmarna är ägarna till de aktuella fastigheterna. Delägarförvaltning är den andra formen som kan bildas. Den bildas om det inte finns någon samfällighetsförening. Detta gäller framförallt när det endast är några enstaka fastigheter som rörs av besluten.

Anläggningslagen finns att läsa här.

 
Källa: Olsson, K., Vilhelmson, B. 1997. Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.
Lantmäteriet 2015. Gemensamhetsanläggningar.

Exempel på en gemensamhetsanläggning, i detta fall en gemensam tvättstuga på en innergård.

Generalplan

Generalplan är den tidigare benämningen på nuvarande översiktsplanen. Generalplanen, stadsplanen och byggnadsplanen ersattes alla av översiktplanen och detaljplanen.

1987 tillkom den nya plan- och bygglagen som då ersatte den tidigare byggnadslagen, byggnadsstadgan och lagen om påföljder och ingripanden mot olovligt byggande. De tidigare lagarna träddes i kraft 1976. Lagen kom nu mer att inriktas mot planeringsprocessen och blev decentraliserad, det blev tydligare fördelning mellan stat, kommun och övriga. Genom detta förstärktes medborgarinflytandet och möjligheten att tycka till om ändringar i detaljplaner. Genom införandet av den nya lagen blev kommunerna tvingade att upprätta översiktsplaner för hela kommunen. Tidigare generalplanens planer fastställdes oftast inte då fastighetsägare hade möjlighet att utkräva ersättning om planen kom att påverka deras mark så att de inte kunde använda den som önskat.

Källa: Boverket 2012. Lagens utveckling.

Generalstabskarta

Äldre benämning på den topografiska kartan. Generalstabskartan utarbetades dock i militär regi 1810-1923, och den var hemligstämplad fram till 1857. De sista reviderade kartorna gavs ut under 1970-talet då den ersattes av den topografiska kartan.

Kartan kom ut i två exemplar: Södra verket med 110 kartblad i skala 1:100 000 och Norra verket med 84 kartblad i skala 1:200 000. Mer information om uppbyggnaden av Generalstabskartan finns här.

 
Källa: Olsson, K., Vilhelmson, B. 1997. Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Vad gör Urban Utveckling?

Urban Utveckling är ett analysföretag som arbetar med områdesutveckling med tonvikt i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Urban Utveckling har genomfört över 100 uppdrag i socioekonomiskt utsatta bostadsområden åt kommuner, regioner, myndigheter, fastighetsbolag och organisationer. Urban Utvecklings konsulter utgörs av medarbetare med en bredd av akademiska bakgrunder inom bland annat samhällsplanering, statskunskap, sociologi och samhällsbyggnad. Urban Utveckling arbetar med den sociala dimensionen av hållbarhet och arbetar med både kvantitativa och kvalitativa metoder för att bistå sina uppdragsgivare med områdesanalyser och rekommendationer för insatser.

Självklart skräddarsys arbetet utifrån varje situation och uppdragsgivares behov, ring eller maila oss för att höra hur vi kan bidra i ert arbete.

Tel: 08 - 35 43 45, mail: info@urbanutveckling.se

BID-inspirerad samverkan

Vi har en unik erfarenhet i att utveckla, bygga upp och projektleda arbetet i BID-inspirerade fastighetsägarföreningar

 

Läs mer

Föreläsningar

Vill du boka en föreläsning? Vi delar gärna med oss av den kunskap vi byggt under åren.

Läs mer

Utveckling av utemiljöer

Urban Utveckling har en lång erfarenhet av att ta fram kunskap och förståelse för hur livsmiljön fungerar

 

Läs mer

Trygghet & brott

Urban Utveckling har lång erfarenhet av det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet i bostadsområden.

Läs mer

Projektledning och processtöd

 Vi erbjuder projektledningstjänster till kommuner, fastighetsägare och fastighetsägarföreningar

Läs mer

Tillgänglighet & äldres boende

 Vi utvecklar tillgängligheten i den fysiska miljön genom tillgänglighetsinventeringar, analyser och åtgärdsförslag.

Läs mer

Medborgardialog

 Vi arbetar med boendedialog och medborgardialog, kunskapen finns hos invånarna i området.

Läs mer

Analyser och kartläggning av segregation

 Vi gör analyser och ger förslag för en socialt hållbar utveckling av kommuner, platser och stadsdelar.

Läs mer