Funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning har en helt eller delvis nedsättning av funktionsförmågor som kan var av fysiska såväl som psykiska och kognitiva slag. Funktionsnedsättning kan vara medfött eller bero på sjukdom och sträcker sig ofta genom hela livet. Exempel på funktionsnedsättningar som är medfödda är Downs syndrom och autism.

Det är skillnad på osynliga och synliga funktionsnedsättningar. Exempel på osynliga är allergier och hörselnedsättningar.

Det upptäcks fler och fler funktionsnedsättningar i takt med att forskningen går framåt. ADHD och Aspberger är exempel på relativt nya funktionsnedsättningar. Dessa upptäcks ofta inte förrän personen är i skolåldern.

Andra exempel på funktionsnedsättningar är:

Benskörhet

Osteoporos. När skelettet är skört och man har lättare för att drabbas av benbrott. Kräver att bostaden och den fysiska miljön är säkerhetsanpassat med golv som inte är av hårda material och vassa kanter eller hörn.

Källa: 1177.se

Källa: Svensson 2008

Dövhet

Döva personer har en funktionsnedsättning som påverkar hörseln, och där den främsta kommunikationen sker genom att läsa på läppar och genom teckenspråk. Detta ställer flera krav på den fysiska miljön, främst vad gäller belysning så som reflektioner och skuggning. För personer som inte är döva men som har nedsatt hörsel är det även viktigt att arbeta med buller och rummens akustik.

Källa: Svensson 2008

Dövblindhet

Dövblindhet är ett exempel på en kombination av flera funktionsnedsättningar, i detta fall gäller det en nedsättning av både hörsel och syn. Dövblinda personer, eller personer med annan form av kombinerad funktionsnedsättning är väldigt begränsade i samhället. Detta ställer ytterligare krav på utformning och tillgänglighet, men även vad gäller serviceinsatser och tekniska lösningar.

Källa: Svensson 2008

Hörselskada

En hörselskadad person har en form av hörselnedsättning.

Källa: Svensson 2008

Se döva.

Synskada

Personer med en synskada eller synnedsättning kan antingen vara helt blind eller delvis sakna syn. Det bortfallna synfältet kan antingen vara centralt, koncentrerat till sidorna eller uppstå fläckvis. Synskadade människor är känsliga för bländning och starkt ljus. En fysisk miljö som är anpassad till personer med synnedsättning bär därför ha en enkel och logisk planlösning med god belysning och ljudmiljö samt vara säker vad gäller hinder och farliga ytor.

Källa: Svensson 2008


Exempel på sjukdomar kopplade till funktionsnedsättning är:

Blödarsjuka

Ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar, som alla medför att man lätt börjar blöda, och att man blöder länge. Sjukdomarna är vanligtvis medfödda och ärftliga. Precis som benskörhet så kräver sjukdomen att den fysiska miljön är anpassad för att minimera skador och olycksfall.

Källa: 1177.se

Källa: Svensson 2008


Demens

En sjukdom som ofta drabbar äldre, och som medför att korttidsminnet försämras. Personen kan fortfarande minnas saker som skett längre tillbaka i tiden, men har svårigheter att lära sig exempelvis ny teknik och ta till sig nya kunskaper. Demens och andra liknande minnessjukdomar är exempel på så kallad kognitiv funktionsnedsättning. Ur ett tillgänglighetsperspektiv innebär detta att den fysiska miljön bör utformas så att det är lätt att orientera sig och att boendemiljön utformas traditionellt.

Källa: Svensson 2008

Epilepsi

Epilepsi är en sjukdom där hjärnans (antingen hela eller en begränsad del av den) celler är överaktiva viket skapar olika former av plötsliga attacker och anfall.

Källa: 1177.se

Blinkande eller flimrande ljus kan framkalla ett epilepsianfall och medföra medvetslöshet, fall eller kramper. Personer med epilepsi är därför mycket utsatta för hårda, vassa eller heta föremål eller andra typer av skadliga ytor. Detta kräver rymliga ytor och rundade former på möbler, samt att någon form av larmanording finns tillgänglig.

Källa: Svensson 2008

Funktionsseparering

Funktionsseparering eftersträvades tidigare i samhällsplanering. Områden reserverades för endast en funktion som exempelvis bostäder, industri, affärer eller nöjen. Den här typen av separering blev populär mycket på grund av bilismens framfart då städernas utformning planerades efter bilen.

Det bidrog till att områden endast brukades under vissa tider på dygnet, för att sedan lämnas öde under andra. Ödsligheten som uppstod upplevdes ofta otrygg. Idag eftersträvas istället funktionsintegrering med blandad bebyggelse för att skapa levande stadsdelar dygnet runt.

Fyrstegsmodellen

Metod som går ut på att planera för en regions infrastruktur i fyra steg. Trafikplanering kan på så vis ske utifrån vilka färdmedel (bil, buss, tåg m.m.) som lämpar sig bäst för regionen, något som möjliggör planering i efterhand. 

Fyrstegsmodellen:

  1. Tänk om - Handlar om att reflektera över åtgärder som kan påverka ett transportbehov, sett både till resor och till transportsätt. Kan ett annat transportmedel användas?
  2. Optimera - Genomförande av åtgärder som leder till att den befintliga infrastrukturen utnyttjas mer effektivt, exempelvis genom hastighetsanpassning.
  3. Bygg om - Begränsade ombyggnationer, exempelvis breddning eller förstärkning.
  4. Bygg nytt - Nyinvesteringar som krävs om de tre föregående stegen inte kan efterlevas, exempelvis en ny väg eller en ny trafikplats.

Syftet är att nå målen inom områdena säkerhet, miljö, hälsa och tillgänglighet.

 
Källa:
 
Olsson, K., Vilhelmson, B. 1997. Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Fysisk planering

Den fysiska planeringen är planeringen som gäller hur mark och vatten ska användas i framtiden. Det leder ofta fram till översiktsplaner och detaljplaner.

Planering av ny bebyggelse och vägar kräver avvägningar mellan olika intressen för att skapa en hållbar utveckling. Mark och vatten ska användas på bästa sätt idag och samtidigt bör möjligheten för framtida utveckling finnas kvar. I den fysiska planeringen ska även hänsyn tas den befintliga miljön och dess kulturhistoriska värden.

Vad gör Urban Utveckling?

Urban Utveckling är ett analysföretag som arbetar med områdesutveckling med tonvikt i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Urban Utveckling har genomfört över 100 uppdrag i socioekonomiskt utsatta bostadsområden åt kommuner, regioner, myndigheter, fastighetsbolag och organisationer. Urban Utvecklings konsulter utgörs av medarbetare med en bredd av akademiska bakgrunder inom bland annat samhällsplanering, statskunskap, sociologi och samhällsbyggnad. Urban Utveckling arbetar med den sociala dimensionen av hållbarhet och arbetar med både kvantitativa och kvalitativa metoder för att bistå sina uppdragsgivare med områdesanalyser och rekommendationer för insatser.

Självklart skräddarsys arbetet utifrån varje situation och uppdragsgivares behov, ring eller maila oss för att höra hur vi kan bidra i ert arbete.

Tel: 08 - 35 43 45, mail: info@urbanutveckling.se

BID-inspirerad samverkan

Vi har en unik erfarenhet i att utveckla, bygga upp och projektleda arbetet i BID-inspirerade fastighetsägarföreningar

 

Läs mer

Föreläsningar

Vill du boka en föreläsning? Vi delar gärna med oss av den kunskap vi byggt under åren.

Läs mer

Utveckling av utemiljöer

Urban Utveckling har en lång erfarenhet av att ta fram kunskap och förståelse för hur livsmiljön fungerar

 

Läs mer

Trygghet & brott

Urban Utveckling har lång erfarenhet av det trygghetsskapande- och brottsförebyggande arbetet i bostadsområden.

Läs mer

Projektledning och processtöd

 Vi erbjuder projektledningstjänster till kommuner, fastighetsägare och fastighetsägarföreningar

Läs mer

Tillgänglighet & äldres boende

 Vi utvecklar tillgängligheten i den fysiska miljön genom tillgänglighetsinventeringar, analyser och åtgärdsförslag.

Läs mer

Medborgardialog

 Vi arbetar med boendedialog och medborgardialog, kunskapen finns hos invånarna i området.

Läs mer

Analyser och kartläggning av segregation

 Vi gör analyser och ger förslag för en socialt hållbar utveckling av kommuner, platser och stadsdelar.

Läs mer