Linköping Kenty - Delmos

Fotbollsklubbarna Linköping Kenty och Hemgårdarnas BK beviljades 2018 medel från Delegationen mot Segregation för att genomföra en kartläggning- och behovsanalys av utbudet av föreningsaktiviteter i stadsdelen Skäggetorp.

Föreningarna ville undersöka vad för behov som ungdomar upplever gällande idrott och fritidssysselsättning i Skäggetorp och vilka utmaningar som finns för att kunna utveckla utbudet så att det möter de behov ungdomar har. Bakgrunden till detta var ett vikande utbud av långsiktighet i föreningsutbud, eftersom många föreningar blivit kortvariga i stadsdelen.

Kartläggningen bestod av en större intervjuundersökning med cirka 500 ungdomar i stadsdelen, i åldrarna 7 till 16 år. Kartläggningen bestod även av en sammanställning av befintliga föreningar i stadsdelen och hur föreningarnas utbud av aktiviteter och omfattning har förändrats över tid i Skäggetorp.

Hemgårdarnas BK har efter kartläggningen genomfört en workshop med berörda aktörer i Linköpings kommun och utvecklat sin ungdomsverksamhet.

Göteborgs stadsmission - Delmos

På uppdrag av Stadsmissionen i Göteborg genomförde Urban Utveckling under 2018 en kartläggning och behovsanalys i Biskopsgården för att undersöka förutsättningarna och behovet av en insats för arbetsintegration i Biskopsgården.

Den ena delen av kartläggningen bestod av intervjuer med personer från civilsamhället, kommunala tjänstepersoner och representanter från stadsdelsförvaltningen. Den andra delen utgjordes av en sammanställning av statistiska data gällande demografi, boende, utbildning, inkomster och valdeltagande för stadsdelen. statistiken sträckte sig mellan år 2000 till 2017 och påvisade den socioekonomiska utveckling från millennieskiftet fram till rapportens författande.

Materialet har efteråt använts till att bygga upp ett lokalt samarbete med stadsdelsförvaltningen, andra ideella aktörer och invånare i stadsdelen. Bland annat inleddes under 2019 ett samarbete med stadsdelsförvaltningen i syfte att skapa möjligheter till arbete för personer som vid den tidpunkten gick på försörjningsstöd.

Växjö kommun - Delmos

År 2009 antog Växjö kommun ett planprogram för stadsdelen Araby. Syftet med planprogrammet och tillhörande utvecklingsavtal, var att stärka områdets attraktivitet genom ett antal strategier inom fokusområdena arbete, tillväxt, utbildning, trygghet och hälsa samt delaktighet.

Under 2020 erhöll Växjö kommun medel från Delegationen mot segregation för att utvärdera planprogrammet för Araby. Tillsammans med företaget Evidens har Urban Utveckling genomfört utvärderingen. Arbetet bestod av en kvalitativ och en kvantitativ del. Urban Utveckling genomförde den kvalitativa delen genom kartläggning av genomförda insatser, intervjuer med tjänstepersoner på Växjö kommun, en benchmarkstudie av andra kommuners framgångsrika arbete samt en forskningsöversikt över boendesegregation, fysisk miljö och hur tryggheten kan påverkas av stadsdelsutveckling.

Utifrån utvärderingen presenterades ett antal rekommendationer kring åtgärder och insatser i stadsdelen som kommunen arbetat vidare utifrån.

Återbesök i Rågsved 10 år senare

År 2010 utförde Urban Utveckling en områdesanalys i Rågsved på uppdrag av Stockholmshem. Resultatet baserades på fältstudier, observationer, litteraturstudier och intervjuer med lokala aktörer. Detta ledde till en serie av åtgärder i området och vi har idag, över 10 år senare, besökt platserna igen för att själva se vilka effekter våra konkreta åtgärdsförslag ledde till på lång sikt. Vi har också pratat med Monika Gröning som var en av våra kontaktpersoner på AB Stockholmshem. Monika är idag chef för förvaltare och boendeservice på Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) men kommer ihåg samarbetet hon hade med oss för över 10 år sedan.

Hon berättar att något som hon tyckte var bra var att vi kom in med ett öppet sinne när vi analyserade platsen. Vi såg saker som varken hon själv eller hyresgästerna hade noterat. Hon berättar att både dem själva och hyresgästerna upplevde ett lyft med de platser som Urban Utveckling gjort en områdesanalys på. Hon tycker att det var bra med nya infallsvinklar och framförallt de mindre insatsförslagen vi kom med. Hon tycker att det som inte var så tydligt innan blev det när vi satte fingret på det. ”Jag tycker att alla borde göra områdesanalyser där hyresgästernas upplevelse av trygghet och trivsel är låg”, berättar Monika.

Vi gjorde återbesök på tre platser som det gjordes åtgärder på. Förslagen varierade i storlek mellan platserna men det är intressant att se det långsiktiga resultatet av vårt eget arbete.

 

 

1_Nyckelaxen.jpg

På platsen Nyckelaxet (se bild ovan) så var några av åtgärdsförslagen bland annat att påverka butiksägarna till att ta bort affischer och reklam som täckte fönsterrutorna, för att höja intrycket av platsen. Samt att ersätta trasiga rutor och gallerförsedda fönster med okrossbart glas.

 

 

2_Föreefter_läns.jpg

I området Lännäsbacken (se bild ovan) var gårdarna slitna med trasiga detaljer och eftersatt underhåll. För att få attraktiva gårdar föreslogs upprustning av dessa, med nya aktiviteter. Även att begränsa entrévägens bredd till fördel för tydligare gårdsyta lades fram som förslag, samt att förtydliga gränsen mellan offentlig och privat mark med häckar. Bilderna från hösten 2020 som visar hur Stockholmshem följt råden och fått attraktivare gårdar.

 

 

3_Föreefter_läns.jpg

Även Trapphusentréerna längs Lännäsbacken (se bild ovan) upplevdes identitetslösa och saknade privata gränser, och de gående fick använda en entréväg anpassad för biltrafik. Åtgärdsförslaget var att entrégångarna skulle markeras tydligare med plattläggning utmed husets entrésida för att tydliggöra de gåendes plats i rummet. Stockholmshem följde råden och de gående har fått ta mer och tydligare plats på bekostnad av biltrafiken.

 

4._föreefter_Sköllerstaväge.jpg

Ett annat område som analyserades var Sköllerstavägen (se bild ovan). Verksamheterna som vid tiden för områdesanalysen hyrde källarlokalerna bidrog till liv och rörelse i kvarteret. Tyvärr hade verksamheterna täckt för fönsterna. För att förstärka de trygghetsskapande källarlokalerna föreslog Urban Utveckling att lokalernas igenbommade fönster skulle bytas ut till okrossbart glas.