Urbanitet

En tätort är ett exempel på ett urbant område. Det är en plats där det finns en hög koncentration av människor.

Urbanisering

Urbanisering innebär att koncentrationen av befolkningen ökar. Det kan ske genom exempelvis inflyttning till städer. Det kan också bero på att nya städer byggs och att det sker en befolkningsökning.

Urbaniseringen i världen innebär sedan 2008 att majoriteten av världens befolkning lever i städer. Den största urbaniseringen sker nu i Afrika och Asien där städerna växer snabbt. Folkförflyttningen är kraftig och ofta okontrollerad på dessa platser. Det leder till att det skapas slumområden där människor lever i fattigdom. Överskottet av människor ställer höga krav på samhällsplaneringen. Den nya befolkningen riskerar att bli en belastning.

I västvärlden har urbaniseringen förändrats genom åren. Tidigare har den inneburit att människor från landsbygden flyttade till orter med fabriker som gav arbetstillfällen. Dessa orter har länge haft ett ensidigt näringsliv. De riskerar nu att avfolkas när allt fler flyttar in till större städer med ett större utbud av service och arbetstillfällen.  

Motsatsen till urbanisering är ruralisering och innebär att människor flyttar ifrån varandra istället för att flytta närmare varandra. ”Den gröna vågen” kallas en period under 1970-talet då många människor valde att flytta från städerna till landsbygden. Under denna period minskade städernas befolkning, vilket var och fortfarande är ovanligt. Idag pratas det om glesbygdens urbanisering som innebär att människor både kan bo på landsbygden och jobba i städerna.

Läs mer hos Nationalencyklopedin och Sida